Linda Yamamoto iGaming-redaktör
Linda Yamamoto är en iGaming-specialist med många års erfarenhet av skrivande och redigering inom den svenska spelbranschen. Hon bevakar regeländringar och nya casinoprodukter och gör komplex information lätt att förstå.
Läs fullständig biografiNär du köper via affiliate-länkar i vårt innehåll kan vi tjäna en provision utan extra kostnad för dig. På CasinoBeats ser vi till att alla rekommendationer granskas noggrant för att bibehålla noggrannhet och kvalitet. För mer information, besök vår redaktionella policy.
BankID har länge varit navet i Sveriges digitala infrastruktur. Med omkring 8,7 miljoner användare och koppling till tusentals tjänster fungerar lösningen som en central ingång till allt från myndighetskontakter till privata plattformar.
Nu införs dock nya regler som syftar till att minska beroendet av en enda e-legitimation. Förändringarna gäller i första hand offentlig sektor, men utvecklingen väcker också frågor om vilka indirekta effekter som kan uppstå på marknader där BankID i dag är norm – däribland spelbranschen.
Ett system byggt kring en enda lösning
I praktiken har BankID blivit standard för digital identifiering i Sverige. När digitaliseringen tog fart valde många aktörer samma lösning och har sedan dess inte anpassat sina system för att stödja alternativ.
Det har skapat ett tydligt beroende. Om en så stor andel av landets e-tjänster kräver samma inloggningsmetod uppstår också en strukturell sårbarhet. Driftstörningar kan få breda konsekvenser, samtidigt som grupper utan tillgång till BankID riskerar att stängas ute från centrala tjänster.
Det gäller bland annat personer utan svenskt personnummer, individer som av säkerhetsskäl avstår från BankID samt användare som av olika skäl inte får tillgång till tjänsten.
Nya lagkrav öppnar för alternativ
Sedan den 1 januari 2026 måste statliga myndigheter erbjuda inloggning med alla e-legitimationer som godkänts av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, som ansvarar för statens ramverk för digital identifiering.
Regeringen har dessutom lagt fram ett lagförslag som innebär att även kommuner, regioner och vissa privata aktörer med offentligt finansierad verksamhet ska omfattas av motsvarande krav från den 1 december 2026.
Syftet är att öka robustheten i den digitala infrastrukturen och minska risken att en enskild leverantör blir en flaskhals.
Freja positionerar sig
En av de godkända aktörerna är Freja eID Group, som i dag har omkring 1,6 miljoner användare och möjlighet att utfärda e-legitimation till personer från över 170 länder.
Enligt bolagets produktchef Kristofer von Beetzen krävs dock bredare implementering för att bryta BankIDs dominans fullt ut. Han menar att alla tjänster som i dag erbjuder BankID även bör integrera övriga godkända alternativ. Rent tekniskt beskriver han det som en relativt begränsad insats, men utvecklingen har hittills gått långsamt.
Parallellt arbetar Polismyndigheten tillsammans med Digg med att ta fram en statlig e-legitimation. Den föreslagna modellen ska kunna utfärdas till svenska medborgare och folkbokförda utlänningar från nio års ålder, med målet att säkra långsiktig tillgång till digital identifiering.
Vad kan det betyda för casinobranschen?
På spelmarknaden är utvecklingen ännu begränsad. Idag erbjuder endast Svenska Spel, ATG och Momang Casino möjligheten att använda Freja som alternativ till BankID. Det innebär att utbudet för spelare som vill spela på svenska casinon utan BankID fortfarande är mycket litet.
De nya lagkraven riktar sig inte mot speloperatörer, men de förändrar förutsättningarna i den tekniska infrastrukturen. När fler organisationer ändå behöver stödja flera e-legitimationer kan standarden på marknaden gradvis skifta från enlösningsmodeller till fler alternativ.
För spelbolag kan det innebära att integrationskostnaden och den praktiska tröskeln för att erbjuda fler inloggningsmetoder minskar.
En möjlig startpunkt för fler alternativ
Om alternativa e-legitimationer får större spridning i offentlig sektor kan det också stärka legitimiteten för andra inloggningslösningar på kommersiella plattformar. I förlängningen skulle det kunna bana väg för fler casinon som inte kräver BankID-verifiering, något som idag endast erbjuds av ett fåtal aktörer.
BankID dominerar fortsatt marknaden, men regeländringarna pekar mot en framtid där flera lösningar kan samexistera. Därför kan 2026 bli ett år där Freja eID tar ett första riktigt steg in i spelbranschen – inte genom direkt reglering, utan genom att infrastrukturen runt den förändras.
