Unga spelare exponeras i allt högre grad för spel om pengar – trots tydliga åldersgränser och regleringar. En ny internationell studie visar att medan färre studenter spelar, ökar intensiteten bland de som faktiskt gör det, med högre insatser och större risker som följd.
Utvecklingen drivs av en kombination av ekonomisk press, snabba digitala spel och ständig exponering via sociala medier. Samtidigt pekar svenska siffror på att spelandet ofta börjar redan innan 18-årsgränsen, vilket förstärker bilden av en växande riskgrupp bland unga.
Intensivt spelande trots minskad andel spelare
Den brittiska Student Gambling Survey 2026 visar att 65 procent av studenterna har spelat om pengar det senaste året, men att det är intensiteten snarare än deltagandet som ökar.
Studenter som spelar spenderar i snitt över 50 £ (ca 620 kr) per vecka, nästan en fördubbling jämfört med året innan. Samtidigt uppger 53 procent att deras främsta motiv är att tjäna pengar, vilket pekar på ett tydligt ekonomiskt incitament bakom spelandet.
Detta sker trots att deltagandet totalt sett har minskat över tid. Bilden som framträder är tydlig: färre spelar – men de som gör det spelar mer och oftare.
Snabba spel och digital exponering driver risk
Riskprofilen är särskilt tydlig kring snabba spel. Spelautomater, online casino och betting är återkommande faktorer i problematiskt spelande, där tiden mellan insats och resultat är kort. Den typen av mekanik skapar snabba dopaminkickar, vilket kan leda till att spelare ökar både insatser och frekvens.
Samtidigt lyfter studien fram sociala medier som en växande drivkraft. 34 procent av studenterna uppger att sociala plattformar påverkar deras spelbeteende.
Kombinationen av konstant tillgänglighet, influencer-innehåll och riktad reklam gör att spel exponeras i miljöer där unga redan befinner sig. Det suddar ut gränsen mellan underhållning och spel om pengar.
Tydliga kopplingar till ekonomisk och psykisk press
Ekonomiska faktorer spelar en avgörande roll. Många studenter finansierar sitt spelande via inkomster, sparpengar eller till och med studielån.
Detta förstärker en trend där spel används som ett sätt att hantera ekonomisk press – snarare än som ren underhållning. Samtidigt visar studien att 18 procent av studentspelare klassas som problemspelare, med ytterligare 30 procent i riskzonen.
Konsekvenserna är påtagliga. Nästan hälften av de som spelar uppger att spelandet påverkat deras studier negativt, exempelvis genom ekonomiska svårigheter eller missade aktiviteter.
Likheter med gaming och lootlådor
Gränsen mellan spel och gaming blir allt mer diffus. 75 procent av studenter som spelar datorspel har köpt slumpbaserade objekt, så kallade lootlådor.
Över hälften anser att dessa funktioner i praktiken är en form av spel om pengar. Mekanismerna – slump, belöning och möjlighet till ekonomisk vinst – liknar i många fall traditionellt spelande.
Även streaming spelar en roll. Att titta på andra som spelar casino online kan ge liknande kickar som att spela själv, och fungerar i vissa fall som en inkörsport.
Svensk bild: spelandet börjar tidigt
Även om den brittiska studien fokuserar på studenter, visar svenska siffror att spelandet ofta börjar tidigare.
Trots 18-årsgräns uppger:
- 27% av pojkar i årskurs 9 att de spelat om pengar
- 43% av pojkar i gymnasiets årskurs 2 att de spelat
- 77% av unga nås av spelreklam varje vecka
Detta pekar på en tydlig diskrepans mellan regelverk och faktisk exponering.
Ingen motsvarande studie i Sverige – men tydliga signaler
I dagsläget finns ingen lika omfattande och riktad studie om universitetsstudenters spelvanor i Sverige som den brittiska Student Gambling Survey.
Däremot visar både nationella undersökningar och myndighetsdata att unga vuxna – särskilt i åldern 18-29 – är en av de mest aktiva grupperna inom spel om pengar.
Sammantaget pekar utvecklingen på samma underliggande trend: spelandet bland unga minskar inte nödvändigtvis i omfattning, men förändras i form – och risknivån ökar i takt med digitalisering och tillgänglighet.
