Linda är en svensk iGaming-expert med många års erfarenhet av skrivande och redigering. Hon gräver ner sig i varje regeländring och produktlansering som formar Sveriges spelvärld och omvandlar sin insiderkunskap till raka råd som du...
Läs fullständig biografiNär du köper via affiliate-länkar i vårt innehåll kan vi tjäna en provision utan extra kostnad för dig. På CasinoBeats ser vi till att alla rekommendationer granskas noggrant för att bibehålla noggrannhet och kvalitet. För mer information, besök vår redaktionella policy.
När regeringen den 10 april 2025 tillkännagav ett nytt avtal med Svensk Travsport och Svensk Galopp, markerade det inte bara en juridisk förändring – utan en omsvängning av hur svensk hästsport styrs.
Staten minskar sin kontroll över Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG), ett beslut som ses som en förlängning av den omreglering som skett på spelmarknaden sedan 2019. Detta innebär konkreta förändringar i hur ATG styrs och får konsekvenser för hela hästnäringen.
Från statlig övervakning till bolagets egen kompass
ATG grundades 1974 på statens initiativ, i en tid då trav- och galoppsporten brottades med ekonomiska bekymmer. Genom ett exklusivt uppdrag att hantera vadhållning på hästar kunde ATG fördela vinsterna till sporten och till Hästnäringens nationella stiftelse (HNS).
I utbyte behöll staten ett fast grepp om styrningen: bolagsordningen krävde godkännande av regeringen, och en majoritet av styrelseledamöterna utsågs av staten. Men förutsättningarna har förändrats. Efter att spelmarknaden öppnades för konkurrens 2019 har ATG behövt agera i ett helt nytt ekosystem – där ensamrätt ersattes av fri konkurrens och nya aktörer. Bland dessa aktörer finns idag flera casinon på nätet som erbjuder spel över hela världen.
Trots denna omställning har bolagets styrning fortsatt präglats av gamla strukturer. Det är här det nya avtalet kommer in i bilden.
Frihet under ansvar
Med det nya ramverket tar ATG ett stort steg mot ökad självständighet. Regeringen kommer inte längre utse ledamöter till bolagets styrelse, och ATG får ändra sin bolagsordning utan statligt godkännande.
Det införs en instruktion till valberedningen som säkerställer att minst hälften av styrelsen är oberoende av trav- och galoppsportens organisationer, vilket öppnar för extern kompetens. Dessutom slopas kravet att ATG måste träda i likvidation om ett avtal med staten saknas.
Den tidigare konstruktionen var tydligt knuten till statens kontroll, men nu renodlas syftet: fokus ska ligga på att säkra hästnäringens finansiering – inte på att staten ska sitta i förarsätet. Finansmarknadsminister Niklas Wykman uttryckte det rakt: det finns inte längre skäl för staten att vara involverad på det sätt man tidigare varit. Istället förväntas bolaget själv ta fullt ansvar för verksamheten och utvecklingen framåt.
Det ekonomiska stödet tryggas med nytt ramverk
En avgörande del i avtalet rör pengaflödet till HNS. Istället för de tidigare bestämmelserna om vinstfördelning införs nu ett gåvoavtal som formellt stärker stiftelsens ställning. Utbetalningarna till HNS indexregleras, vilket ger bättre förutsägbarhet och skydd mot framtida inflationspåverkan.
Det här är inte bara tekniska justeringar – de är avgörande för att säkra hästnäringens fortlevnad. Det finns en tydlig vilja från alla parter att säkra både sporten och näringen långsiktigt.
Genom att ge ATG utrymme att agera snabbare och mer affärsmässigt hoppas man skapa en plattform för fortsatt tillväxt, samtidigt som samhällets intressen och de ideella aktörerna fortfarande får sitt genom HNS.
Historiskt perspektiv: Staten som garant
Under decennier har staten agerat både grindvakt och garant för ATG:s verksamhet. Det var inte bara ett bolag – det var ett verktyg för att skydda en kultur, en näring och tusentals arbetstillfällen. Men i takt med att regleringar och spelvanor förändrats har detta uppdrag blivit svårare att motivera.
När ensamrätten försvann tappade staten ett av sina främsta skäl att hålla ett direkt grepp om bolaget. I ett landskap där spel bedrivs på marknadens villkor krävs en mer flexibel och företagsmässig styrning. Avtalet speglar denna verklighet.
Nya möjligheter – nytt ansvar
Att lämna över kontroll innebär inte att staten abdikerar från sitt ansvar. Snarare förändras rollen – från direkt kontroll till strategiskt partnerskap. HNS får en starkare juridisk position och ATG får större spelrum att anpassa sig till en snabbt föränderlig bransch.
Men med större frihet följer också större ansvar. Det återstår att se hur väl ATG hanterar denna nyvunna självständighet. Möjligheten att plocka in kompetens utanför den traditionella sfären är lovande. Om styrelsen lyckas balansera sportens intressen med affärsmässighet kan det skapa positiva effekter för hela ekosystemet kring hästsporten.
Genom att minska sin kontroll över ATG anpassar sig staten till ett nytt spelpolitiskt landskap. Förändringen markerar inte slutet på relationen – utan början på en ny form av samverkan där självständighet och ansvar går hand i hand. Det nya avtalet har potential att skapa en mer dynamisk och hållbar framtid för både ATG och svensk hästsport.
