En ny rapport från Tryggare Sverige visar att organiserad brottslighet i allt större utsträckning tar sig in i svensk idrott – med matchfixning som en central del av problembilden. Kartläggningen, som omfattar svar från 70 av 72 specialidrottsförbund, pekar på en utveckling där manipulation av matcher och spelmarknader inte längre är isolerade incidenter utan en del av bredare kriminella upplägg.
Totalt uppger omkring tio procent av förbunden att de under det senaste året haft kännedom om organiserad idrottskorruption, där försök att påverka matchresultat är en återkommande faktor. Samtidigt framträder en oroande bild av hur dessa aktiviteter ofta hänger ihop med andra former av infiltration, såsom hot, otillbörlig påverkan och ekonomisk brottslighet.
Matchfixning kopplas till organiserade nätverk
Enligt rapporten definieras organiserad idrottskorruption som kriminella aktörers försök att manipulera matcher eller spelobjekt kopplade till idrottsevenemang – det vill säga klassisk matchfixning.
Det som sticker ut är att denna typ av manipulation sällan sker isolerat. Istället beskrivs matchfixning som en del av ett större ekosystem där kriminella nätverk använder idrotten som plattform för både ekonomisk vinning och påverkan. Det kan handla om att placera personer i föreningar, påverka spelare eller utnyttja marknader för odds online, där små förändringar i matchbilden snabbt kan omsättas i ekonomisk vinning.
Magnus Lindgren, generalsekreterare för Tryggare Sverige, pekar på att Sverige i vissa kretsar beskrivits som ett “drömland” för matchfixning – delvis på grund av bristande beredskap och historisk naivitet kring problemet.
Flera idrotter drabbas – inte bara fotboll
Även om matchfixning ofta förknippas med fotboll visar rapporten att problemet är betydligt bredare. Flera idrotter, inklusive mindre bevakade sporter, lyfts fram som sårbara för manipulation.
Den begränsade forskningen inom området – endast ett fåtal svenska studier det senaste decenniet – har dessutom haft ett tydligt fokus just på matchfixning, vilket understryker hur central denna fråga är i diskussionen om idrottsrelaterad brottslighet.
Samtidigt saknar många förbund och föreningar konkreta rutiner för att upptäcka och hantera misstänkta fall, vilket skapar en miljö där manipulation riskerar att passera obemärkt.
Brist på struktur försvårar motarbetandet
Ett återkommande tema i rapporten är att det finns policydokument och strategier på övergripande nivå – men att dessa ofta saknar operativ tydlighet. Det gäller särskilt arbetet mot matchfixning, där ansvarsfördelning och rapporteringsvägar i många fall är oklara.
Avsaknaden av gemensamma system för informationsdelning och incidenthantering gör det svårare att agera snabbt när misstankar uppstår. Det innebär i praktiken att mycket av ansvaret faller på enskilda föreningar, ofta utan tillräckliga resurser eller stöd.
Ökat fokus på förebyggande arbete
Mot bakgrund av utvecklingen har Riksidrottsförbundet tagit fram åtgärdsförslag för att stärka arbetet mot organiserad brottslighet, inklusive matchfixning. Det handlar bland annat om tydligare rapporteringssystem, stärkt samverkan med polis och bättre utbildning på föreningsnivå.
Polismyndigheten har samtidigt fått i uppdrag att kartlägga hur kriminella nätverk infiltrerar idrotten, med särskilt fokus på korruption och manipulation av matcher.
Sammantaget pekar rapporten på att matchfixning inte längre kan ses som ett isolerat spelproblem – utan som en integrerad del av den organiserade brottsligheten i Sverige.
